En förundersökning inleds när det finns anledning att tro att ett brott har begåtts. Det kan vara efter en polisanmälan eller när polisen själva uppmärksammat något misstänkt brott. Syftet med förundersökningen är att klarlägga om ett brott faktiskt har begåtts, vem som i så fall är ansvarig och om bevisningen räcker för att väcka åtal. Förundersökningen kan alltså inledas trots att polisen ännu inte har någon misstänkt gärningsperson.
Som misstänkt för brott har du flera grundläggande rättigheter. Du har exempelvis i de flesta fall rätt till en offentlig försvarare. Skulle du nekas en offentlig försvarare har du alltid rätt att istället anlita en privat försvarare. Du har också rätt att inte hjälpa till i utredningen eller bidra med uppgifter som kan leda till att bevisningen mot dig stärks.Det finns en rätt till insyn i vad som händer under förundersökningen, men insynen är ofta något begränsad så att man inte ska ges möjlighet att påverka utredningen.
Själva utredningsarbetet består av olika utredningsåtgärder. Polisen kan bland annat hålla förhör, samla in teknisk bevisning, granska telefoner och datorer, utföra husrannsakan eller analysera övervakningsmaterial. Vid mindre allvarlig brottslig är det vanligt att utredande polisen själva sköter förundersökningen. Är det allvarligare brott eller lite mer avancerade utredningar så brukar däremot en åklagare leda förundersökningen. I dessa fall är det åklagaren som beslutar om olika utredningsåtgärder som polisen därefter genomför.
När polisen har en skälig misstanke om vem som begått brottet ska den personen delges misstanken. Det innebär att personen får veta vad för brott som den misstänkts ha begått. Misstanken ska delges i samband med att personen förhörs. Har du blivit kallad till förhör är det därför viktigt att du redan på förhand kontaktar en advokat så att du kan få reda på dina rättigheter och förbereda dig. Du kan läsa mer om detta här.
Har du skäligen misstänkts för ett brott och brottet är av sådan art att det kan leda till fängelse, kan du gripas. Det innebär att du tillfälligt frihetsberövas i högst 24 timmar. Under denna tid beslutar åklagaren om du ska anhållas, vilket kan ske om det finns exempelvis flyktfara eller risk att du påverkar utredningen. Du kan läsa mer om anhållande här. Anhållandet kan pågå i upp till tre dagar, och därefter avgör domstolen om du ska häktas. Häktning innebär att du hålls frihetsberövad under en längre tid medan förundersökningen fortsätter. Läs mer om häktning här.
När polisen och åklagaren bedömer att förundersökningen är färdig sker det som kallas slutdelgivning. Det innebär att du som misstänkt och din försvarsadvokat får ta del av hela förundersökningsprotokollet. Syftet är att du ska kunna gå igenom materialet och lämna synpunkter eller begära kompletteringar. Först därefter fattar åklagaren beslut om åtal ska väckas, strafföreläggande eller om förundersökningen ska läggas ned och misstankarna avskrivas. Slutdelgivningen är alltså ett viktigt tillfälle att påverka utredningen innan ett formellt åtal eventuellt väcks.
Väcker åklagaren åtal blir det en rättegång. Du kan läsa om själva rättegångsprocessen här.
