En bouppteckning är en juridisk handling som upprättas efter en persons död för att redovisa den avlidnes tillgångar och skulder. Den fungerar som en förteckning över dödsboets ekonomi och ligger till grund för arvsskiftet. Enligt Ärvdabalken (1958:637) är bouppteckning en lagstadgad skyldighet, och den måste skickas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet.
Bouppteckningen fungerar som en legitimationshandling för dödsboet, vilket gör det möjligt att exempelvis sälja fastigheter eller avsluta bankkonton.
Att upprätta en bouppteckning är en nödvändigt för att:
I vissa fall kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan, men det gäller endast om den avlidne saknade tillgångar utöver begravningskostnaderna och kostnader för dödsboets förvaltning.
Att genomföra en bouppteckning omfattar flera viktiga steg:
Den som ansvarar för bouppteckningen är dödsbodelägarna. I många fall anlitas en jurist eller boutredningsman för att hantera processen och säkerställa att allt går rätt till. Om det finns oenighet mellan arvingarna kan tingsrätten efter ansökan från bland annat dödsbodelägarna utse en särskild boutredningsman.
Alla ekonomiska tillgångar och skulder ska dokumenteras, exempelvis:
Även efterlevande makes eller sambos tillgångar kan behöva redovisas om det finns giftorättsgods eller samboegendom som ska bodelas.
Inom tre månader från dödsdagen ska en bouppteckningsförrättning hållas. Alla dödsbodelägare, efterarvingar och eventuell testamentsexekutor ska kallas till detta möte.
Om dödsbodelägarna inte hinner ordna med bouppteckningen i rätt tid kan man ansöka om anstånd hos Skatteverket.
Syftet med förrättningen är att gå igenom dödsboets ekonomi och klargöra eventuella oklarheter, exempelvis:
Efter förrättningen sammanställs bouppteckningen i ett formellt dokument. Den ska signeras av två oberoende förrättningsmän och skickas till Skatteverket inom fyra månader från dödsdagen. Skatteverket granskar och registrerar bouppteckningen.
När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket kan arvet fördelas genom ett arvskifte. Arvskiftet kan ske enligt arvsordningen i lag, men om det finns ett testamente ska fördelningen ske enligt testamentets bestämmelser.
Om det finns oenighet om arvet kan en skiftesman utses av tingsrätten för att fatta beslut om hur arvet ska fördelas.
Hur lång tid tar en bouppteckning?
En bouppteckning ska vara klar och inskickad till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Handläggningstiden hos Skatteverket kan variera, men det tar vanligtvis ett par veckor att få den registrerad.
Vad händer om man inte gör en bouppteckning i tid?
Om bouppteckningen inte lämnas in i tid kan Skatteverket förelägga dödsbodelägarna att inkomma med den. Skatteverket kan även besluta att förelägga med vite vilket innebär att dödsbodelägarna kan få böter om de inte lämnar in bouppteckningen.
Kan man göra en bouppteckning själv?
Ja, det är möjligt att själv upprätta en bouppteckning, men det kräver noggrannhet och juridisk förståelse. För att undvika misstag väljer många att anlita en advokat eller jurist som är specialiserad på arvsrätt.
