Du kan ansöka om asyl antingen direkt vid gränsen till Sverige (hos gränspolisen) eller på Migrationsverkets ansökningsenheter. Du måste vara i Sverige för att kunna ansöka om asyl och det går inte att söka från ett annat land i förväg. När du ansöker registreras dina personuppgifter, fingeravtryck tas och du fotograferas. Du får också lämna information om hur du har rest till Sverige och om du tidigare har sökt asyl i något annat EU-land. Det kontrolleras genom ett gemensamt EU-register som kallas Eurodac. Om du redan har sökt asyl i ett annat EU-land kan Sverige överföra dig dit enligt Dublinförordningen.
Tidpunkten för när en person söker asyl i Sverige kan påverka hur Migrationsverket bedömer trovärdigheten i berättelsen. En snabb ansökan direkt vid ankomst uppfattas i regel som mer naturlig och stärka personens trovärdighet. Om personen däremot väntar länge innan hen söker asyl kan myndigheten ifrågasätta skyddsbehovet, särskilt om personen varit i landet en längre tid utan att ansöka. Att ansöka en tid efter att man ankommit till Sverige betyder inte automatiskt att man får avslag, men det kan påverka helhetsbedömningen.
När du ansöker om asyl får du plats i Migrationsverkets mottagningssystem. Du får information om dina rättigheter och skyldigheter, tillgång till sjukvård och ofta hjälp med boende och dagersättning. Ensamkommande barn får även en god man som företräder dem under processen.
Under ansökningssamtalet får berätta om dig själv, varför du lämnat ditt hemland och varför du söker skydd i Sverige. Här är det viktigt att vara så tydlig och ärlig som möjligt. Under samtalet kontrolleras också din identitet och resväg.
Om Sverige bestämmer sig för att pröva din asylansökan här blir du kallad till en asylutredning. Det är ett längre samtal med en handläggare från Migrationsverket där du får berätta mer i detalj om varför du inte kan återvända till ditt hemland. Asylutredningen är därför själva kärnan i processen. Här är det viktigt att vara så ärlig, utförlig och tydlig som möjligt. Oftast är asylutredningen den enda chansen som ges att själv få berätta om sin situation och det är därför viktigt att ta tillvara på chansen.
Utredningen är en mycket viktig del av utredningen och det du säger ligger till grund för beslutet. Du bör träffa ditt biträde både före och efter utredningen för att kunna förbereda dig ordentligt och förstå vad som händer.
När utredningen är klar fattar Migrationsverket beslut. De tittar på allt som kommit fram i din berättelse, eventuella dokument du lämnat in, yttrandet från ditt offentliga biträde och information om situationen i ditt hemland.
Migrationsverket bedömer bland annat frågan om din hemvist. För att pröva din asylansökan behöver migrationsverket veta mot vilken plats man ska bedöma om ett skyddsbehov föreligger. Denna plats är din hemvist. Oftast handlar det om en stad eller ort. Vanligtvis är hemvisten den stad eller ort du kommer ifrån, men en hemvist kan ändras om du bosatte sig i en annan stad eller ort innan flykten. Hemvisten bedöms utifrån olika kriterier så skälet till en flytt kan påverka om den nya staden/orten verkligen förändrar bedömningen. Om du inte har bott i det land man prövas mot kan man inte ha hemvist där.
Hemvisten är av betydelse för hur skyddsbehovet bedöms. Gör du sin hemvist sannolik bedöms dina behov mot denna stad/ort. Om du har behov av skydd i den staden/orten måste migrationsverket visa att personen kan skyddas på någon annan ort i landet. Detta kallas internflyktsalternativ. Om migrationsverket inte kan visa att det finns ett internflyktsalternativ ska du få uppehållstillstånd.
Om det inte finns en hemvist är det du som sökande som har bevisbördan för att riskerna föreligger i hela landet. Man pratar då inte om internflykt överhuvudtaget.
Migrationsverket bedömer även din trovärdighet och hur sammanhängande, detaljerad och fri från motstridigheter som din berättelse är.
Om Migrationsverket anser att du har skyddsskäl får du ett uppehållstillstånd som oftast är tidsbegränsat. Det ger dig rätt att bo och arbeta i Sverige under tillståndets giltighetstid.
Om Migrationsverket bedömer att du inte har rätt till asyl eller uppehållstillstånd på någon annan grund får du avslag på din ansökan. I så fall har du rätt att överklaga beslutet till migrationsdomstolen vanligtvis inom tre veckor. Du har rätt att få hjälp av ditt biträde även under överklagandet.
Om du får ett uppehållstillstånd kan du börja planera ditt liv i Sverige. Du får rätt till hjälp med bostad, etableringsstöd och i vissa fall har du rätt att ta hit din familj genom familjeåterförening. Det är viktigt att hålla koll på när ditt tillstånd går ut och i god tid ansöka om att förlänga det om du fortfarande anser att du behöver skydd.
Om du däremot får avslag och väljer att inte överklaga eller om högsta Migrationsöverdomstolen avslagit ditt överklagande ska du lämna Sverige. Migrationsverket kan hjälpa dig att återvända på ett ordnat sätt. Om du inte lämnar frivilligt kan du bli utvisad med tvång samt satt i förvar under tiden som du väntar på att utvisningen ska verkställas.
