Arvsskifte är den faktiska fördelningen av en avliden persons tillgångar mellan arvingarna eller testamentstagare. Arvsskifte sker efter att bouppteckningen är klar och dödsboet har reglerat eventuella skulder. Ett arvsskifte kan genomföras privat mellan arvingarna, eller via en skiftesman om det uppstår konflikter.
Ett arvsskifte är nödvändigt när det finns flera dödsbodelägare, alltså personer med rätt att ärva. Dessa inkluderar:
Om det bara finns en dödsbodelägare, exempelvis om den avlidne var gift utan barn, är arvsskifte inte nödvändigt eftersom den efterlevande maken/makan ärver allt.
Innan arvsskiftet kan genomföras måste en bouppteckning göras. Bouppteckningen är en detaljerad sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Detta dokument måste skickas till Skatteverket senast en månad efter att det har upprättats, och bouppteckningen ska vara gjord inom tre månader från dödsfallet. Du kan läsa mer om bouppteckning här.
Om arvingarna inte kan komma överens om hur arvet ska fördelas kan en skiftesman utses av tingsrätten. Skiftesmannen har mandat att fatta beslut om fördelningen av arvet och kan genomföra ett tvångsskifte, där arvet fördelas enligt lag även om en eller flera arvingar inte är nöjda.
När bouppteckningen är klar och dödsboets skulder är betalda, är det dags för arvsskiftet. Arvsskifteshandlingen är ett avtal mellan alla dödsbodelägare där det framgår hur tillgångarna ska fördelas. Handlingen ska undertecknas av samtliga dödsbodelägare.
Vid arvsskifte av fast egendom, som fastigheter, måste en värdering göras för att fastställa fastighetens marknadsvärde. Detta värde används sedan för att dela upp tillgångarna mellan arvingarna. Om någon av arvingarna vill behålla fastigheten kan denne lösa ut de andra arvingarna, vilket innebär att den arvtagaren betalar de övriga motsvarande deras andel i fastigheten.
När det gäller andra tillgångar, som bankkonton, aktier eller lösöre, sker fördelningen utifrån värdet av tillgångarna. Dessa kan delas upp fysiskt, eller så kan en arvtagare kompenseras ekonomiskt för tillgångar som en annan arvtagare behåller.
Vid internationella dödsfall, där den avlidne haft tillgångar eller hemvist i flera länder, kan reglerna för arvsskifte bli mer komplicerade. Huvudregeln är att arvet hanteras i det land där den avlidne hade sin hemvist, men svensk lag kan bli tillämplig om den avlidne var svensk medborgare och valt att tillämpa svensk lag i sitt testamente.
Arvsskifte i sig innebär inga fasta kostnader, men om tingsrätten måste utse en skiftesman eller boutredningsman, tillkommer en ansökningsavgift på 900 kronor. Boutredningsmannen eller skiftesmannen har rätt att ta ut en skälig ersättning för sitt arbete, vilket vanligtvis betalas av dödsboet. Om dödsboets tillgångar inte räcker kan den som ansökt om boutredningsman eller skiftesman bli skyldig att betala återstående belopp.
Om en dödsbodelägare är missnöjd med hur arvsskiftet har genomförts kan denne klandra arvsskiftet genom att väcka talan mot övriga dödsbodelägare vid tingsrätten. Detta måste göras inom fyra veckor från att dödsbodelägaren fått ta del av arvsskiftet. Om tingsrätten finner att arvsskiftet inte har gått rätt till kan det ändras, eller i vissa fall, återförvisas till skiftesmannen för ett nytt beslut.
