Lite förenklat kan sägas att den som genom våld eller hot om våld angriper en tjänsteman i samband med dennes myndighetsutövning, eller för en åtgärd som har med dennes myndighetsutövning att göra, kan dömas för våld eller hot mot tjänsteman. Våld eller hot mot tjänsteman är ett brott enligt 17 kap. 1 § brottsbalken och det kan exempelvis handla om våld riktat mot en polisman i samband med att polisen försöker gripa någon, eller hot mot en åklagare som beslutar att väcka åtal. Det kan även vara riktat mot exempelvis en socialsekreterare som beslutar angående socialbidrag.
I tjänstemannens myndighetsutövning – exempelvis om en person slår en ordningsvakt som avvisar denne från en plats.
För att tvinga tjänstemannen till en åtgärd – exempelvis om en person hotar en socialsekreterare för att få ett gynnsamt beslut gällande bidrag.
För att hindra tjänstemannen från att utföra en åtgärd – exempelvis om en person blockerar en Kronofogde vid en utmätning.
För att hämnas för en åtgärd i myndighetsutövningen – exempelvis om en person misshandlar en polis i efterhand för ett tidigare gripande.
Våldet, eller hotet om våldet, måste också vara så allvarligt att det kan likställas med misshandel. Det kan även röra sig om ett ”fullständigt betvingande av kroppens rörelsefrihet”, exempelvis att fängsla tjänstemannen till händer och fötter. Mer information om brottet misshandel hittar du här.
Våld mot tjänsteman ska inte förväxlas med våldsamt motstånd, även om dessa brott ibland går hand i hand. Våldsamt motstånd är när en person som ska exempelvis gripas för ett brott gör motstånd genom att exempelvis kränga med armarna när polismannen försöker gripa dig.
Våld eller hot mot tjänsteman är ett så kallat gradindelat brott. Det betyder att brottet är olika grader av allvarligt. Det finns däremot ingen ringa grad utan brottet är antingen av normalgraden eller grovt.
Våldets grovhet har självklart en stor betydelse för hur straffvärdet ska bedömas. Utöver våldets grovhet så anses förekomsten av vapen i samband med hot mot tjänsteman utgöra en försvårande omständighet. Vidare anses våld som är av särskilt farlig art utgöra en försvårande omständighet.
Vid normalgraden av brottet bedöms exempelvis:
För våld eller hot mot tjänsteman av normalgraden döms till fängelse i högst två år. Eftersom lagstiftaren anser detta brott är av särskild allvarlig art så är fängelse den normala påföljden, Frivårdspåföljder som villkorlig dom eller skyddstillsyn kommer därför endast i fråga undantagsvis, även om det är vanligare när det bara handlar om hot mot tjänsteman.
Om våldet eller hotet anses särskilt allvarligt kan brottet bedömas som grovt. Exempel på detta är:
För grovt våld eller hot mot tjänsteman är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
