Hem/Misstänkt för brott/Ersättning vid felaktigt frihetsberövande

Ersättning vid felaktigt frihetsberövande

Att bli felaktigt frihetsberövad är en allvarlig och traumatiserande händelse som kan ha djupgående psykiska och ekonomiska konsekvenser. I Sverige finns det lagar som skyddar individer från orättfärdiga frihetsberövanden och erbjuder möjlighet till skadestånd om sådana intrång sker. Denna artikel utforskar dina rättigheter till skadestånd vid felaktigt frihetsberövande, hur du kan ansöka, och vilka villkor som gäller enligt frihetsberövandelagen (1998:714).
Kostnadsfri rådgivning
Ditt första samtal är alltid gratis.
Hör av dig

Vad Innebär felaktigt frihetsberövande?

Felaktigt frihetsberövande innebär att en person blir frihetsberövad av statliga myndigheter, såsom polis eller rättsväsendet, utan laglig grund för frihetsberövandet. Ett felaktigt frihetsberövande är även när en person varit frihetsberövad och senare frikänns för misstankarna. Detta kan inkludera:

Rätt till skadestånd enligt Frihetsberövandelagen

Enligt frihetsberövandelagen har personer som har varit frihetsberövade utan giltig anledning rätt till ersättning från staten. För att kvalificera sig för skadestånd måste följande allmänna förutsättningar uppfyllas:

  • Varaktighet av frihetsberövandet: Personen måste ha varit anhållen eller häktad i minst 24 timmar i sträck.
  • Nedlagd förundersökning utan åtal: Misstankarna som låg till grund för frihetsberövandet har lagts ner utan att något åtal väckts.
  • Frikänd av domstol: Den brottsmisstänkta blir friad av domstol från det brott som låg till grund för frihetsberövandet.

Vilka skador ersätts?

Skadestånd kan utgå för flera typer av skador som är direkt relaterade till det felaktiga frihetsberövandet:

1. Ersättning för lidande

Lidande inkluderar känslor av oro, obehag och maktlöshet som följer av frihetsberövandet. Ersättningen för lidande beräknas baserat på hur länge frihetsberövandet varat. Enligt Justitiekanslerns praxis kan följande schablonbelopp tillämpas:

Dessa belopp kan vara högre om misstankarna gällde allvarliga brott eller om sökanden är en ungdom mellan 15 och 18 år.

2. Ersättning för förlorad arbetsinkomst

Om du har förlorat inkomst under tiden du var frihetsberövad, kan du ansöka om ersättning för detta. Du behöver kunna dokumentera din förlorade inkomst genom exempelvis arbetsgivarintyg eller intyg från a-kassan.

3. Ersättning för utgifter

Endast specifika utgifter kan ersättas, såsom kostnader för resor mellan häktet och din bostad. Vanliga utgifter som bostadshyra eller telefonkostnader omfattas inte av frihetsberövandelagen.

Ansökningsprocessen för skadestånd

För att ansöka om skadestånd vid felaktigt frihetsberövande, följer du dessa steg:

  1. Samla information: Du behöver bara veta när och var frihetsberövandet ägt rum för att Justitiekanslern ska kunna skicka ärendet till rätt åklagare för synpunkter. Eftersom åklagaren bekräftar dina uppgifter i sitt svar till Justitiekanslern behöver du inte ge in utredning som styrker uppgifterna om själva frihetsberövandet.
  2. Kontakta Justitiekanslern (JK): Ansökan görs till Justitiekanslern, som hanterar krav på skadestånd från staten. Du kan fylla i Justitiekanslerns blankett och skicka in den tillsammans med din dokumentation.
  3. Eventuell utredning: Du måste själv bidra med dokumentation som behövs för att styrka exempelvis förlorad arbetsinkomst och kostnader. Detta kan inkludera intyg från arbetsgivare, a-kassa och kvitton.
  4. Handläggningstid: Handläggningstiden är normalt cirka fyra månader. Efter granskning av ditt ärende kommer JK att fatta ett beslut om ersättning. Beslutet från JK går inte att överklaga.
  5. Utbetalning: Beslutet skickas till dig eller ditt ombud, och ersättningen betalas ut normalt inom tio arbetsdagar efter beslut.

Särskilda omständigheter

Jämkning av ersättning

Ersättningen kan jämkas, det vill säga vägras eller sättas ned, om den skadelidande har orsakat frihetsberövandet genom sitt eget beteende eller om det anses oskäligt med hänsyn till övriga omständigheter. Dessutom kan ersättningen justeras om frihetsberövandet har avräknats vid brottspåföljden.

Du kan få hjälp att betala för dina ombudskostnader

Att ansöka om skadestånd kan vara en komplex process som kräver noggrann dokumentation och förståelse för lagstiftningen. Det kan vara fördelaktigt att anlita en juridisk ombud för att säkerställa att din ansökan är korrekt och att du får den ersättning du har rätt till. Juridiskt ombud kan också hjälpa till med att samla in nödvändig dokumentation och representera dig i ärendet. Justitiekanslern ersätter enligt praxis en timme av ombudets arbete.

Vanliga frågor om skadestånd vid felaktigt frihetsberövande

  • Kan jag få skadestånd om jag varit frihetsberövad men sedan blivit dömd? Nej, skadestånd betalas endast ut om frihetsberövandet var felaktigt, till exempel om du frikänns eller om åtal läggs ner.
  • Hur lång tid tar det att få skadestånd? Handläggningstiden är normalt cirka fyra månader, följt av en utbetalning inom tio arbetsdagar efter beslut.
  • Kan jag överklaga justitiekanslerns beslut om skadestånd? Nej, Justitiekanslerns beslut kan inte överklagas. Om du är missnöjd kan du istället väcka talan mot staten genom att ansöka om stämning i tingsrätt.

Sammanfattning

Om du har blivit felaktigt frihetsberövad har du rätt till ersättning från staten enligt frihetsberövandelagen. Skadeståndet kan omfatta lidande, förlorad arbetsförtjänst och vissa utgifter, beroende på omständigheterna. För att ansöka om skadestånd behöver du samla in nödvändig dokumentation och skicka in en ansökan till Justitiekanslern. Det kan vara klokt att söka juridisk hjälp för att säkerställa att din ansökan är korrekt och att du får den ersättning du har rätt till. Genom att förstå dina rättigheter och hur processen fungerar kan du bättre navigera i en svår situation och få den kompensation du förtjänar.

Tillbaka till Misstänkt för brott