Vid mindre allvarliga brott där den misstänkte erkänner brottet och påföljden är böter eller villkorlig dom, kan åklagaren utfärda ett strafföreläggande. Detta innebär att ärendet avgörs utan rättegång, men strafföreläggandet har samma rättsverkan som en dom och antecknas i belastningsregistret.
Den misstänkte får ett skriftligt föreläggande att godkänna. Godkännandet kan ske genom underskrift eller genom att hela bötesbeloppet betalas inom angiven tid. Om föreläggandet även innehåller beslut om förverkande av egendom eller skadestånd, krävs en skriftlig underskrift för att det ska anses godkänt.
Om den misstänkte inte godkänner strafföreläggandet, kan åklagaren väcka åtal och ärendet prövas då i domstol.
I vissa fall kan den misstänkte redan vid polisförhör lämna ett förhandsgodkännande om strafföreläggande. Detta gäller endast bötesbrott och innebär att den misstänkte erkänner brottet och godtar bötesbeloppet skriftligen. Förhandsgodkännandet kan återkallas fram till dess att åklagaren utfärdar strafföreläggandet.
Vid lindrigare brott, som exempelvis snatteri eller vissa trafikförseelser, kan påföljden bli böter. Det finns olika typer av bötespåföljder för brott, penningböter, dagsböter och normerade böter. Ordningsbot kan även i vissa enkla fall utfärdas direkt av polisen eller tulltjänstemän, då rör det sig exempelvis enklare trafikbrott eller liknande.
Penningböter innebär ett fast belopp och används främst vid mindre förseelser, såsom vissa trafikbrott. Beloppet är förutbestämt och påverkas inte av den dömdes inkomst. Exempelvis kan en fortkörning leda till penningböter enligt en fastställd ordningsbotskatalog.
Dagsböter är en mer individualiserad bötesform som beaktar både brottets allvar och den dömdes ekonomiska situation. Antalet dagsböter (vanligtvis mellan 30 och 150) speglar brottets allvar, medan beloppet per dagsbot (minst 50 kronor) baseras på den dömdes inkomst. Det totala bötesbeloppet beräknas genom att multiplicera antalet dagsböter med dagsbotsbeloppet.
Vid flera brott kan dagsböter kombineras genom att antalet dagsböter för det grövsta brottet ökas med hälften av summan för övriga brott. Maxantalet kan dock bara bli 200 dagsböter.
Normerade böter används sällan och tillämpas enligt särskilda beräkningsgrunder, till exempel vid vissa fiskeribrott där böterna beräknas utifrån fartygets motorstyrka.
Om misstankarna avser brott som kan leda till fängelse, brukar domstolen förordna om att frivården ska genomföra en personutredning avseende den misstänkte. Personutredningen tar sikte på att utreda om den misstänkte har ett vårdbehov, om det finns ett behov av övervakning för att den misstänkte ska avhållas från fortsatt brottslighet, samt om hen är lämplig för och samtycker till samhällstjänst.
Syftet med personutredningen är att utreda om det finns förutsättningar för att döma till en frivårdspåföljd, det vill säga en annan påföljd än just fängelse i form av villkorlig dom, samhällstjänst eller skyddstillsyn. Det är därför viktigt att du hörsammar kallelsen och kommer till frivården.
Om någon döms för ett brott och domstolen bedömer att fängelse inte är nödvändigt, kan personen i stället få villkorlig dom. Domstolen måste dock bedöma att brottet är så pass allvarligt att fängelse hade kunnat dömmas ut. Villkorlig dom är nämligen en alternativ påföljd till just fängelse.
För att villkorlig dom ska vara möjligt krävs det i regel att personen inte tidigare dömts för allvarligare brott och att det inte finns risk för återfall. Villkorlig dom innebär att den dömde får en prövotid på två år utan övervakning. Begås ett nytt brott under prövotiden så kan domstolen upphäva domen och istället döma till ett fängelsestraff för den samlade brottsligheten.
Samhällstjänst innebär att man arbetar oavlönat under viss tid i stället för att sitta i fängelse. Under samhällstjänsten kommer man utföra oavlönat arbete under sin fritid. Vanligtvis mellan lägst 40 och högst 240 timmar beroende på brottets allvar. Arbetet kan utföras hos ideella organisationer, kommunala verksamheter eller andra godkända arbetsplatser. Syftet är att den som döms ska bidra positivt till samhället samtidigt som han eller hon får möjlighet till rehabilitering och återanpassning.
För att domstolen ska kunna döma till samhällstjänst krävs det att den dömde bedöms lämplig för detta. Det innebär att personen ska vara fysiskt och psykiskt kapabel att utföra arbetet, inte ha ett aktivt missbruk och inte tillhöra en kriminell gruppering som kan innebära risker för arbetsplatsen.
Det krävs samtycke till att utföra samhällstjänst eftersom tvångsarbete är förbjudet enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
Den som döms för ett lite allvarligare brott kan slippa fängelse och istället få skyddstillsyn. Det innebär att personen istället kommer få stå under övervakning från Frivården. Den dömde kommer under sin övervakning behöva hålla regelbunden kontakt med sin övervakare som kontrollerar att man sköter sig. I regel döms man till ett års skyddstillsyn men i vissa fall kan skyddstillsynen pågå under en längre tid än så.
Den som döms till skyddstillsyn får även prövotid under tre år. Begår man nya brott eller missköter sin skyddstillsyn under den perioden så kan domstolen undanröja domen och istället bestämma en annan påföljd som exempelvis fängelse.
I regel ska domstolen kombinera påföljderna av dagsböter, villkorlig dom, samhällstjänst och skyddstillsyn. Det går därför att dömas till exempelvis dagsböter och villkorlig dom för samma brott.
Samhällstjänst ska alltid kombineras med antingen villkorlig dom eller skyddstillsyn.
Fängelse är en av de mest ingripande påföljderna inom det svenska rättssystemet och tillämpas vid allvarligare brott eller när dagsböter, villkorlig dom, samhällstjänst eller skyddstillsyn inte anses tillräckligt. Ett fängelsestraff på lägst 14 dagar upp till livstid kan dömas ut för ett enskilt brott. Vilken längd på fängelsestraffet som döms ut beror på bland annat vilken längd på straff som framgår av lagtext och praxis, vilket samlat straffvärde som brottet anses ha samt om den misstänkte tidigare har dömts för liknande brottslighet.
Har du blivit dömd till högst sex månaders fängelse kan du ansöka hos kriminalvården om att få avtjäna straffet genom så kallad intensivövervakning, det vill säga fotboja.
Intensivövervakning innebär att straffet avtjänas i hemmet med en fotboja. För att kriminalvården ska fatta ett beslut om detta måste du därför ha en ordnad bostad där det är möjligt för kriminalvården att utöva den kontroll som är förenad med övervakningen. En förutsättning för att beslut om fotboja ska kunna fattas är att det i bostaden finns elektricitet och en fungerande telefon med ett aktivt telefonabonnemang.
Om du som ansöker om fotboja bor tillsammans med någon annan myndig person måste den personen godkänna att straffet avtjänas i er bostad. Kriminalvården ställer vidare krav på att du ska ha någon form av sysselsättning omfattande minst halvtids arbete. Sysselsättningen behöver inte vara ett avlönat arbete, utan kan också vara utbildning eller oavlönat samhällstjänstliknande verksamhet.
Har du tidigare haft fotboja måste det ha gått tre år sedan förra gången. Under denna treårsperiod får du heller inte ha dömts till strängare straff än böter. Om du har blivit dömd till skyddstillsyn i kombination med fängelse är det inte möjligt att avtjäna fängelsetiden med fotboja. Det är inte heller möjligt för kriminalvården att fatta beslut om fotboja om du är häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt på grund av något annat brott än det brott ansökan avser. Kriminalvården saknar oftast också möjlighet att fatta ett sådant beslut om det i den aktuella domen har beslutats att du ska häktas eller kvarbli i häktet. Kriminalvården kan vara tvungen att avslå en ansökan om fotboja om de anser att den kontroll som övervakningen ska förenas med inte kan genomföras på grund av språksvårigheter.
Fattar kriminalvården beslut om att du får avtjäna ditt straff med fotboja innebär det ett utegångsförbud där du bara får lämna bostaden under vissa i förtid bestämda tider. Du måste i så fall medverka i behandlingsprogram som frivården bestämmer. Under hela straffverkställigheten måste du hålla dig helt alkohol- och drogfri. Kontroll av detta kan ske dygnet runt. Bryter du mot dessa förhållningsregler avbryts verkställigheten med fotboja och den tid som återstår av straffet får då avtjänas i fängelse.
