Krigsbrott är ett mycket brett begrepp och innefattar såväl folkmord som folkrättsbrott. I lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott finns bestämmelser som närmare reglerar vad som krävs för att dömas för krigsbrott och folkmord mm.
För att dömas för folkmord krävs för det första ett övergripande syfte nämligen att helt eller delvis förinta en viss folkgrupp. Vidare kan en person som dödar en medlem ur denna folkgrupp dömas för folkmord.
Det kan också röra sig om att en medlem ur en sådan folkgrupp tillfogas allvarlig smärta eller skada mm. Det finns även andra åtgärder som en person vidtar för att denne kan dömas för folkmord.
Straffet för den som döms för folkmord är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst 18 år, eller på livstid.
För krigsförbrytelser krävs för det första att gärningen på något sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation. En person som under exempelvis en väpnad konflikt dödar eller tillfogar en skyddad person allvarlig smärta, skada mm kan dömas för krigsförbrytelse.
Det finns ett antal andra situationer som kan leda fram till att en person döms för krigsförbrytelse, exempelvis utsätter en person för allvarligt sexuellt övergrepp genom våldtäkt, sexuellt slaveri eller annan till sitt allvar jämförbar gärning.
Straffet för den som döms för krigsförbrytelse är fängelse i högst sex år.
Som enda svensk advokatbyrå har vi dessutom behörighet att uppträda som ombud såväl vid ICC (Internationella brottmålsdomstolen i Haag) som vid den s.k Kosovotribunalen (också i Haag). Vid dessa domstolar handläggs ärenden som bl a gäller krigsbrott och folkmord.
Svaret på den frågan är: ja det är fullt möjligt. Det är till och med så att Sverige har förbundit sig att spåra upp, utreda och medverka till att förövare av krigsbrott och folkmord ställs till ansvar för sina påstådda gärningar, alldeles oberoende av vem som har begått brottet eller var det har begåtts (universalitetsprincipen).
I mer formell mening är det på det sättet att Sverige har skrivit under Genève-konventionerna och Romstadgan, som ligger till grund för ICC (Internationella Brottmålsdomstolen i Haag). Vidare har medlemsstaterna i EU kommit överens om att agera på olika sätt om de får reda på att en person kan ha begått krigsbrott eller folkmord och har någon anknytning till det aktuella landet.
Om en person är misstänkt för krigsbrott och har anknytning till Sverige finns det en särskild grupp inom polisen som utreder detta, den så kallade krigsbrottskommissionen. Det saknar då betydelse var det påstådda brottet har ägt rum.
