Det är vanligt att tro att man har rånat någon om man exempelvis stulit en persons plånbok eller gjort inbrott i en sommarstuga. Även om den som blivit utsatt för inbrott eller ficktjuveri blivit av med egendom och därför utsatta för stöld, räknas inte brotten om rån.
För att en stöld eller annan gärning ska räknas som rån krävs det nämligen att någon av följande kriterier ska vara uppfyllda.
Misstänks du för rån har du rätt till en offentlig försvarare. Begär en advokat redan innan första förhöret.
Rån är alltså i regel en stöld från en person med inslag av våld eller med hot om våld. Om våldet, hotet eller omständigheterna i övrigt är av mindre allvarlig art bedöms inte brottet längre som rån utan i stället som annat brott. En person som tagit matvaror i en butik dömdes exempelvis av Högsta domstolen för misshandel och snatteri i stället för rån, eftersom värdet på varorna och våldet var så lindrigt.
Våld eller hot används vid stölden
Våld eller hot används när gärningspersonen blir påkommen
Viktigt att notera är att hotet inte behöver vara uttalat – det räcker med att offret känner en allvarlig rädsla för att skada ska uppstå. En rånare som höjer en knuten näve eller stirrar hotfullt på någon kan därmed ha begått rån, även om inget verbalt hot uttalats.
Rån är ett gradindelat brott. Det betyder att rånet antingen kan bedömas som rån av normalgraden eller som grovt rån. Rån av normalgraden regleras i brottsbalkens 8 kapitel 5 § och grovt rån regleras i brottsbalkens 8 kapitel 6 §. Även försök och förberedelse till både rån och grovt rån är straffbart.
När en domstol ska bedöma var någonstans inom straffskalan som ett visst brott hör hemma tas hänsyn bland annat till om det använts våld, vilket värde det som tillgripits har samt om gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet och råhet, exempelvis genom att använda vapen eller rikta brottet mot någon som har svårt att försvara sig själv.
Innan ett straff döms ut ska domstolen också beakta andra omständigheter, exempelvis gärningsmannens ålder (personer under 21 år kommer billigare undan) samt andra omständigheter som kan vara förmildrande eller försvårande.
Lägsta straffet för rån av normalgraden är ett år och sex månader och högsta straffet är sex år. Personrån ligger ofta inom den nedre delen av straffskalan för rån av normalgraden och straffvärdet för de flesta personrån ligger uppskattningsvis kring 18 till 24 månaders fängelse. Straffet kan dock bli betydligt hårdare om det exempelvis riktats mot någon som på grund av sin ålder anses vara särskilt utsatt och skyddslös, eller om allvarligt våld använts.
Att straffvärdet är på fängelsenivå innebär emellertid inte att det alltid döms ut fängelsestraff. Den som är över 21 år och döms för ett personrån kan, om det exempelvis finns en missbruksproblematik, i vissa fall dömas till en så kallad kontraktsvård. Den som är under 21 kan, om straffvärdet inte är alltför högt, dömas till exempelvis samhällstjänst inom ramen för en skyddstillsyn eller villkorlig dom. Personer under 18 år kan också slippa fängelse och istället få speciella ungdomspåföljder som exempelvis ungdomsvård, ungdomstjänst eller sluten ungdomsvård.
Misstänks du för rån av normalgraden kommer du häktas eftersom brottet har ett straffminimum på 1,5 års fängelse.
Grovt rån är som det låter, det vill säga ett rån där omständigheterna gör att rånet anses vara särskilt allvarligt.
Vid bedömningen om ett rån ska rubriceras som grovt ska särskilt beaktas:
Ett rån som begås med skarpladdat skjutvapen är typiskt sett att rubricera som grovt. Även rån som riktas mot exempelvis äldre eller barn rubriceras ofta som grova. Lägsta straffet för grovt rån är fem års fängelse och högsta straff är tio års fängelse.
