Som misstänkt i ett brottmål kallas du ”tilltalad” i domstolen under rättegången som egentligen heter huvudförhandlingen. Det innebär att åklagaren anser att det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal mot dig. Du har oftast rätt till en försvarsadvokat som kan hjälpa dig genom processen och säkerställa att dina rättigheter respekteras. Om du inte själv har en advokat kan domstolen utse en offentlig försvarare åt dig.
En rättegång initieras genom att åklagaren lämnar in en stämningsansökan – åtalet. I sin stämningsansökan ska åklagaren ange vilket eller vilka brott som läggs den åtalade till last, samt precisera vad brotten har bestått i. Denna text kallas för gärningsbeskrivningen. Gärningsbeskrivningen måste innehålla de olika moment – rekvisit – som krävs för att gärningen ska vara brottslig. Den som åtalats för ett brott har rätt att kräva att gärningsbeskrivningen är så specificerad att den är möjlig att bemöta. Om du har åtalats och är osäker på om gärningsbeskrivningen uppfyller kraven på specifikation bör du rådgöra med din försvarare om detta.
I åtalet anger också åklagaren vilken bevisning som åberopas till stöd för åtalet. Det kan vara fråga om muntlig bevisning, vanligen i form av förhör med målsäganden vittnen och sakkunniga, eller skriftlig bevisning, exempelvis kontoutdrag eller journalanteckningar. Vidare förekommer att åklagaren åbeperar teknisk bevisning, exempelvis övervakningsfilmer eller uppspelning av telefonavlyssning.
När rättegången inleds får du ta plats i rättssalen tillsammans med din försvarsadvokat. Domaren går igenom vilka som är närvarande och om det finns något hinder för att ha huvudförhandlingen. Därefter redogör åklagaren för gärningsbeskrivningen. Finns det någon skadeståndsanspråk redogör åklagaren för det också om det inte finns något målsägandebiträde som för målsägandens talan. Därefter får du avge inställning vilket betyder att du får säga om du erkänner eller förnekar brott.
Åklagaren presenterar bevisningen och grunden för själva åtalet. Detta kan exempelvis vara teknisk bevisning, film från övervakningskameror och annan bevisning som talar för att ddu som misstänkt har begått brottet. När åklagaren är klar får eventuellt målsägandebiträde också chans att presentera sin bevisning.
Sen är det din försvarares tur att presentera den bevisningen ni vill åberopa som talar till din fördel. Därför är det viktigt att du har förberett dig tillsammans med din advokat så att ni är överens om vad för bevis som ni ska lyfta fram i utredningen eller om ni vill presentera bevis som ni själva har tagit fram.
Målsäganden (den som påstås ha blivit utsatt för brottet) kommer sedan att berätta sin version av händelseförloppet och förhöras av både åklagaren, din försvarare och eventuellt målsägandebiträde.
Du kommer nu att få möjlighet att berätta din version av händelsen. Förhöret leds först av åklagaren och därefter kan din försvarare och domaren ställa frågor. Även målsägandebiträdet får ställa frågor. Du har rätt att tiga under förhöret och det är inte straffbart att ljuga som tilltalad. Planera med din advokat inför förhöret så att du kan förbereda ditt egna försvar så bra som möjligt.
Domstolen tar även upp personliga förhållanden, det som kallas personalia. Här kan information om din bakgrund, arbete, sociala situation och eventuella tidigare brottslighet presenteras. Denna del är viktig eftersom den kan påverka påföljden om du skulle dömas.
När alla förhör är genomförda håller åklagaren och försvararen sina slutanföranden där de sammanfattar sina argument. Därefter överlägger domstolen och meddelar sin dom antingen direkt eller vid ett senare tillfälle.
När rättegången är avslutad kan domen meddelas direkt eller senare. Om du blir frikänd kan åklagaren eller målsäganden överklaga. Om du döms kan du också välja att överklaga domen.
Tingsrättens dom kan överklagas inom tre veckor från dagen då den meddelas. Domen kan överklagas av såväl åklagaren och målsäganden som av den dömde. Överklagandet ska vara skriftligt, adresseras till hovrätten men ges in till tingsrätten. I överklagandet ska anges på vilket sätt den som överklagar vill att domen ska ändras. Vidare ska anges vilken bevisning som åberopas.
Motparten har sedan möjlighet att anslutningsöverklaga inom en vecka efter att de tre första veckorna löpt ut.
Om någon av parterna överklagar tingsrättens dom ska åtalet prövas i hovrätten, som är andra instans för brottmål. Vid huvudförhandlingen i hovrätten gås samma bevisning igenom som vid tingsrätten. De förhör som hölls i tingsrätten spelas upp med ljud och bild i hovrätten. Om parterna är överens kan målet avgöras utan huvudförhandling, parterna får då slutföra sin talan skriftligen.
Den som inte är nöjd med hovrättens dom kan överklaga till Högsta Domstolen, som är tredje och högsta instans för brottmål. För att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande krävs att den meddelar prövningstillstånd. Huvudregeln är att Högsta domstolen endast ger prövningstillstånd om domen kan få betydelse som prejudikat, det vill säga ge ledning för övriga domstolar i hur en viss fråga ska bedömas
Rätt till försvar – Du har rätt till en försvarsadvokat som hjälper dig att bygga ett starkt försvar och bevaka dina intressen.
Rätt att tiga – Du är inte skyldig att svara på frågor under rättegången. Din tystnad får inte användas som bevis för skuld.
Rätt till en rättvis rättegång – Domstolen måste vara opartisk och bedöma bevisningen objektivt.
Rätt att överklaga – Om du blir dömd har du möjlighet att överklaga domen till en högre instans.
Rätt till insyn i bevisningen – Din advokat har rätt att ta del av all bevisning som används i målet.
