Lagen om vård av unga
Om föräldrarna till en person som är under 18 år av någon anledning inte kan ge den unge det stöd han eller hon behöver får socialtjänsten ansöka om att den unge ska beredas vård med stöd av LVU. Det kan handla om att barnet i hemmet utsätts för fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande eller andra brister i omsorgen.
Vård enligt lagen kan även aktualiseras för unga upp till 20 år som utsätter sig själv för särskilda risker, exempelvis missbruk eller kriminalitet.
Det krävs att missförhållandena som är aktuella gör att det finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, och att den vård som behövs inte kan ges på frivillig väg.
Det är domstolen som beslutar om vård enligt LVU men i vissa fall får socialnämnden besluta att den som är under 20 år omedelbart ska omhändertas. Detta får göras om det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag och rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras.
Frivillig väg
Om föräldrarna eller den unge samtycker till den vårdplan som socialnämnden föreslår och detta samtycke betraktas som tillförlitligt saknas grund för tvångsvård. Samtycket får dock inte vara villkorat utan måste omfatta alla delar av den planerade vården.
Rättegången
Domstolen kallar alla berörda till en muntlig förhandling. Det är i regel en juristdomare och tre nämndemän som dömer. De flesta förhandlingar på domstolar i Sverige är offentliga, men i mål om tvångsvård är det vanligt att domstolen beslutar om så kallade stängda dörrar. Det innebär att allmänheten och andra som inte är direkt personligt berörda inte får vara närvarande i rättssalen. I rättegången prövas bara själva beslutet om vård. Det är socialnämnden som bestämmer hur vården ska ordnas och var den unge ska bo under vårdtiden och detta behandlas inte under förhandlingen. Förvaltningsrättens beslut om att omhänderta en ung person kan överklagas till kammarrätten. Inget prövningstillstånd krävs för att kammarrätten ska ta upp ett sådant överklagande.
Upphörande av vård
När vård med stöd av LVU inte längre behövs, ska socialnämnden besluta att vården ska upphöra. Socialnämnden ska efter dom om tvångsvård enligt noga följa vården av den unge och (minst) var sjätte månad överväga om vård fortfarande behövs. Ett sådant beslut i fråga om fortsatt vård efter de första sex månaderna kan överklagas. Den allmänna huvudregeln i förvaltningsrätten är att den som beslutet angår har rätt att överklaga om då beslutet gått honom eller henne emot.
Offentligt biträde
Både vårdnadshavare och den unge kan få ett offentligt biträde, som då utses av domstolen. Olika personer får som huvudregel varsitt biträde. Föräldrar kan dock ibland få ett gemensamt och även syskon kan ha samma biträde.
Lagen om vård av missbrukare
För att komma ifråga för ett omhändertagande och placering på behandlingshem utifrån lagen om vård av missbrukare måste individens missbruk vara av svår karaktär. Det kan handla om ett gravt alkoholmissbruk, drogmissbruk eller blandmissbruk. De flesta har dragits med ett missbruk i många år, ett missbruk de inte lyckats bryta på egen hand.
Det är förvaltningsrätten som i första instans beslutar om vård enligt LVM, efter att Socialnämnden ansökt. Förutsättningarna för vård enligt LVM är att en person till följd av missbruk av till exempel alkohol eller narkotika behöver vård för att komma ifrån sitt missbruk. Det krävs också att vården inte kan ske på frivillig väg, och att personen som en följd av missbruket utsätter sig för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv eller allvarligt skada sig själv eller närstående.
Om det är sannolikt att förutsättningarna för vård enligt LVM är uppfyllda och man inte kan vänta på att förvaltningsrätten ska pröva målet på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat om han eller hon inte får omedelbar vård, eller på grund av att det finns en överhängande risk för att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående får socialnämnden besluta att en missbrukare omedelbart ska omhändertas.
För information om rättegången och offentligt biträde läs under Lagen om vård av unga.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård
Lagen om psykiatrisk tvångsvård innebär att svårt psykiskt sjuka personer kan bli intagna för vård mot sin vilja. Bara personer som lider av en allvarlig psykisk störning kan vårdas mot sin vilja. Det måste exempelvis finnas en risk för individens eget liv eller hälsa eller för andra personers säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa. Det krävs också att personen inte vill bli vårdad på det här sättet. I detta ligger att personen måste ge ett samtycke till vården och att samtycket kan anses tillförlitligt.
För att bli tvångsintagen krävs att en legitimerad läkare gör en särskild undersökning och sedan utfärdar ett läkarintyg (vårdintyg). Efter intagningen måste chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen fatta beslut om tvångsvård inom 24 timmar. Om chefsöverläkaren anser att behandlingen bör pågå längre än fyra veckor måste han eller hon ansöka till förvaltningsrätten om fortsatt tvångsvård. I ansökan ska anges om vården avser sluten eller öppen psykiatrisk tvångsvård.
För information om rättegången och offentligt biträde läs under Lagen om vård av unga.
Rättspsykiatrisk vård
En person som begått brott kan i vissa fall dömas till rättspsykiatrisk vård. Förutsättningarna för den typen av vård liknar dem som gäller för psykiatrisk tvångsvård. Rättspsykiatrisk vård kan ges med eller utan beslut om särskild utskrivningsprövning. I det förstnämnda fallet måste frågan om utskrivning bli föremål för förvaltningsrättens prövning efter anmälan av chefsöverläkaren eller ansökan av patienten. Även när det gäller rättspsykiatrisk vård har förvaltningsrätten att ta ställning till om vårdtiden ska förlängas. Sådan prövning ska efter anmälan av chefsöverläkaren ske var sjätte månad eller efter ansökan av patienten. Även rättspsykiatrisk vård kan ges i sluten eller öppen form.
För information om rättegången och offentligt biträde läs under Lagen om vård av unga.
