Uppehållstillstånd
Ett uppehållstillstånd innebär tillstånd att resa in i och bo i Sverige. Uppehållstillståndet kan vara tidsbegränsat eller permanent. Den som vill bosätta sig i Sverige eller vistas i landet över 90 dagar under en sexmånadersperiod behöver ansöka om uppehållstillstånd. Huvudregeln är att uppehållstillstånd ska sökas och beviljas innan inresa till landet. Uppehållstillstånd innebär inte en rätt att arbeta i landet, utan för detta måste även arbetstillstånd ha beviljats. Det är Migrationsverket som fattar beslut om uppehållstillstånd. Ett uppehållstillstånd kan beviljas på grund av asylskäl, sökandes anknytning till svensk medborgare eller annan person i Sverige, för arbete, studier eller annan verksamhet.
Asyl
Utlänningslagen anger olika skäl för asylsökande att få uppehållstillstånd. Dessa är att sökanden förklaras vara konventionsflykting, alternativt skyddsbehövande, skyddsbehövande i övrigt, att sökanden anses ha synnerligen ömmande omständigheter eller ges uppehållstillstånd som kvotflykting. För asylsökanden gäller inte kravet att ansöka utomlands utan ansökan om asyl görs i Sverige eller vid gränsen till Sverige. Det enda undantaget gäller kvotflyktingar som kan söka asyl genom UNHCR i ett annat land.
Vuxna personer samt barn och barnfamiljer som ansökte om asyl efter den 24 november 2015 kan endast erhålla skydd i Sverige på grund av flyktingskäl eller skäl som alternativt skyddsbehövande. I vissa särskilda fall kan även andra få skydd i Sverige men då krävs särskilda omständigheter som innebär att ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden. Det kan till exempel handla om personer med ett synnerligen allvarligt hälsotillstånd eller om personer som har utsatts för människohandel.
Flykting
En person som befinner sig utanför det land som denna är medborgare i (eller levt i om personen saknar medborgarskap), på grund av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp anses som huvudregel vara flykting i Sverige, om personen inte kan, eller på grund av rädsla inte vill, få skydd i hemlandet.
Alternativt skyddsbehövande
En person som inte uppfyller förutsättningarna för att anses som flykting kan ändå ha rätt till uppehållstillstånd om personen löper risk att straffas med döden, löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
Undantag till rätten till asyl
En krigsförbrytare eller någon som har begått brott mot mänskligheten eller något annat grovt brott kan inte få asyl i Sverige. Detsamma gäller en person som utgör ett hot mot rikets säkerhet. I vissa fall kan en person som är utesluten från att anses som flykting få stanna i landet om det annars finns risk för att personen dödas eller förföljs.
Uppehållstillstånd för att flytta till en nära anhörig i Sverige
Personer med särskild anknytning till en svensk medborgare, någon som har permanent uppehållstillstånd eller tidsbegränsat uppehållstillstånd med flyktingstatus kan få uppehållstillstånd. Detta gäller barn under 18 år, person som är gift, sambo eller registrerade partner under vissa omständigheter.
En person som planerar att ingå äktenskap eller samboförhållande med svensk medborgare eller någon som har permanent uppehållstillstånd kan också få uppehållstillstånd för att flytta till dig i Sverige.
I undantagsfall kan även annan nära anhörig få uppehållstillstånd i Sverige.
För familjemedlemmar till personer som har flyttat till Sverige för att arbeta eller för att studera gäller andra regler.
I det flesta fall av uppehållstillstånd på grund av anknytning krävs att personen som anknytningen grundas på kan försörja även sökanden och har ett hem av ”tillräcklig storlek”.
Barn i asylärenden
Barn kommer till Sverige både tillsammans med asylsökande vårdnadshavare och ensamma. I båda situationer gäller att barnets bästa särskilt ska beaktas. Ett ensamkommande barn får en god man som ska hjälpa barnet med allt icke-juridiskt i migrationsprocessen.
Särskilt om ålder
Det är många asylsökande som kommer från länder där det inte utfärdas identitetshandlingar eller där sådana är av så enkel beskaffenhet att Migrationsverket inte anser dem tillräckliga för att bevisa vem man är. Det är sökanden som ska bevisa sin identitet. Beviskravet som ska uppnås är sannolikt, dvs. sökanden ska göra sin identitet sannolik. I begreppet identitet ingår ålder såväl som hemvist. Eftersom det är olika regler för vuxna och barn är det ofta avgörande för ett ärende om sökanden kan bevisa sin ålder. Det är viktigt att sökanden känner till vad som krävs för att göra sin identitet sannolik.
Offentligt biträde
Om Migrationsverket bedömer att en person behöver hjälp med ansökan om asyl, får denne ett offentligt biträde. Migrationsverket frågar sökanden om denne önskar ett särskilt offentligt biträde. Om sökanden inte gör det utser Migrationsverket någon. Det offentliga biträdet arbetar inte för Migrationsverket utan ska endast arbeta för att tillvarata sin klients intressen. Arbetet innebär att förbereda sökanden inför asylutredningen, att se till att samtliga skäl kommit till migrationsverkets kännedom och att på bästa sätt lägga fram varför sökanden har rätt till uppehållstillstånd. Det krävs särskilda skäl för att få byta offentligt biträde när ett sådant väl blivit förordnat. I andra ärenden än asyl anser Migrationsverket vanligen att ett offentligt biträde inte är nödvändigt och sökanden kan därför inte få juridisk hjälp utan att själv anlita ett ombud.
