En guide till domstolsprocessen vid tvister mellan föräldrar

Vid en separation eller skilsmässa kan föräldrarna ha svårt att komma överens om vem som ska ha vårdnaden barnet, var barnet ska bo och hur umgänget ska se ut. Tvister om vårdnad, boende och umgänge är också ofta känslomässigt laddade och juridiskt komplexa. Denna artikel syftar till att informera om vad dessa begrepp innebär, hur domstolsprocessen ser ut och vilka steg du behöver ta för att tillvarata dina och ditt barns rättigheter.

Vi på Advokatfirman Guide är specialiserade på att stödja föräldrar genom dessa processer. Du kan kontakta oss om du behöver hjälp i en tvist eller om du funderar på att vända dig till domstolen.

Vad betyder vårdnad, boende och umgänge?

Att förstå begreppen vårdnad, boende och umgänge är avgörande för att kunna navigera i en vårdnadstvist.

• Vårdnad: Rätten att fatta beslut om barnets uppväxt, inklusive skolgång, sjukvård och religiösa frågor. Vårdnaden kan vara gemensam eller ensam, beroende på vad som bedöms vara bäst för barnet.
• Boende: Var barnet ska bo och vilket hem som ska vara barnets huvudsakliga bostad. Boendet kan vara ensidigt hos en förälder eller gemensamt mellan båda föräldrarna.
• Umgänge: Den tid som barnet tillbringar med den förälder som barnet inte bor hos. Umgänget är viktigt för att barnet ska kunna upprätthålla en god relation med båda föräldrarna.

Vill du läsa mer om begreppen vårdnad, boende och umgänge kan du klicka här.

När föräldrarna inte längre kan komma överens

Om ni som föräldrar inte kan komma överens om vårdnad, boende eller umgänge kan det bli nödvändigt att vända sig till domstolen. Domstolen kan då fatta bindande beslut för att säkerställa barnets bästa. Innan man kan vända sig till domstolen måste man däremot vara i kontakt med familjerätten i barnets hemkommun och gå på ett informationssamtal.

Informationssamtal hos familjerätten

Sedan 2022 är det obligatoriskt att föräldrar som befinner sig i en vårdnadstvist genomgår ett informationssamtal hos familjerätten innan de kan vända sig till domstol. Syftet med informationssamtalet är att:

• Ge information: Förklara processen och alternativen för att lösa konflikten utanför domstolen.
• Förmedla stöd: Erbjuda stöd och rådgivning för att underlätta samarbetet mellan föräldrarna.
• Undvika rättsprocess: Uppmuntra till att hitta lösningar genom medling eller andra alternativa metoder, vilket kan minska belastningen på rättssystemet och minska den stress som en domstolsprocess kan medföra för barnet och föräldrarna.

Domstolsprocessen vid tvister om vårdnad, boende och umgänge

Att förstå domstolsprocessen är viktigt för att kunna förbereda sig på vad som väntar. En vårdnadstvist i domstolen kan nämligen dra ut en del på tiden och vara ganska tärande för alla inblandande. Hela processen syftar till att föräldrarna själva ska kunna komma överens och det är först när en samförståndslösning är omöjlig som domstolen själva bestämmer hur vårdnad, boendet eller umgänget ska vara.

Domstolsprocessen kan sammanfattas så här:

1. Inledande skede: Tvisten inleds vanligtvis genom att en förälder lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Ansökan bör innehålla detaljer om önskat beslut och vilka skäl som ligger till grund för det. Den andra föräldern får sedan möjlighet att skriftligen svara på stämningen och berätta vad den anser är bäst för barnet när det kommer till vårdnad, boende eller umgänge.
2. Medling och muntligt sammanträde: För att främja en fredlig lösning uppmuntrar domstolen ofta till medling och samarbetssamtal. Syftet är att hjälpa föräldrarna att komma överens utan att behöva gå till en fullständig rättegång. Föräldrarna blir kallade till ett muntligt sammanträde där domstolen hör efter om det finns möjlighet för föräldrarna att komma överens och hitta en samförståndslösning. Är föräldrarna för långt ifrån varandra kommer domstolen sätta ut ett nytt datum för sammanträde.
3. Intermistiska beslut: Domstolen kan vid behov utfärda interimistiska (tillfälliga) beslut om vårdnad, boende och umgänge tills ett slutgiltigt beslut har fattats. Det är inte ovanligt att domstolen gör det om föräldrarnas samarbetssvårigheter är stora. Oftast har någon förälder inkommit med sitt intermistiska yrkande från början och domstolen kan därför besluta att det ska gälla från det muntliga sammanträdet om föräldrarna inte kommer överens.
4. Utredning: Om en överenskommelse inte kan nås genom medling, kan domstolen be om en vårdnadsutredning. Socialtjänsten utför då intervjuer och utvärderar föräldrarnas förmåga att ta hand om barnet. En utredning kan ta ett par månader att genomföra vilket också är anledningen till att en domstolsprocess brukar dra ut på tiden.
5. Huvudförhandling: Vid huvudförhandlingen får båda parterna möjlighet att presentera sina argument och bevis. Domstolen kan också välja att höra vittnesmål och expertvittnen för att få en fullständig bild av situationen. Det är på huvudförhandlingen som domstolen slutligen prövar hela ärendet.
6. Dom: Efter att ha övervägt alla presenterade bevis och argument, fattar domstolen ett slutgiltigt beslut som baseras på vad som bedöms vara bäst för barnet. Utgångspunkten i domstolens bedömning är alltid barnets bästa. Beslutet kan däremot överklagas till hovrätten om någon av föräldrarna är missnöjd. Det framgår alltid i beslutet hur man ska göra om man vill överklaga.

Domstolens bedömning i tvister

I tvister mellan föräldrarna har domstolen vissa principer när de ska besluta. Varje tvist är självklart unik men följande principer och överväganden vid beslut om vårdnad, boende och umgänge brukar domstolen använda sig av:

1. Barnets bästa: En central princip i alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge är barnets bästa. Detta innebär att alla beslut som fattas ska vara till förmån för barnets fysiska, psykiska och emotionella välmående. Denna princip är grundläggande för att säkerställa att barnets behov och intressen står i centrum i en tvist mellan föräldrarna. Domstolen väger alla beslut mot vad som bedöms vara bäst för barnets välbefinnande och utveckling.
2. Barnets vilja: Om barnet är tillräckligt gammalt och moget för att uttrycka en åsikt, tar domstolen hänsyn till barnets egen vilja. Barnets åsikter är en viktig faktor men inte den enda som beaktas.
3. Barnets hälsa, utveckling och trygghet: Bedömningen omfattar barnets fysiska och psykiska hälsa, samt barnets utvecklingsbehov. Domstolen ser till att beslutet främjar barnets trygghet och välbefinnande.
4. Föräldrarnas förmåga: Domstolen bedömer varje förälders förmåga att tillgodose barnets behov och skapa en trygg och stödjande miljö för barnet. Domstolen bedömer också föräldrarnas förmåga att samarbeta och deras vilja att främja barnets relation till den andra föräldern.
5. Relation till föräldrar och andra närstående: Domstolen bedömer barnets relation till föräldrar, syskon och andra betydelsefulla personer som mor- och farföräldrar. Kontinuitet i barnets relationer är viktigt.
6. Kontinuitet och stabilitet: Barnets behov av stabilitet och kontinuitet är viktigt. Att bevara kontinuitet i barnets liv, såsom skola och sociala nätverk är därför något som domstolen väger in. Domstolen undviker gärna att göra beslut som kan innebära onödigt stora störningar i barnets liv.
7. Säkerhet: Om det finns risker för barnets säkerhet eller välmående i samband med vårdnad, boende eller umgänge, vidtar domstolen åtgärder för att skydda barnet. Detta kan innebära övervakade umgängen eller andra skyddsåtgärder.

Viktiga aspekter du bör tänka på under processen

För att säkerställa en så bra process som möjligt, bör du tänka på följande:

• Barnets bästa: Domstolens huvudsakliga fokus är att fatta beslut som gynnar barnet mest. Detta innebär att alla beslut måste stå i överensstämmelse med barnets bästa intresse. Ditt agerande och vilja gällande vårdnad, boende och umgänge ska därför också vara för barnets bästa.
• Dokumentation: Samla all relevant dokumentation och bevisning som kan stödja din ståndpunkt inför domstolen, såsom mejl, textmeddelanden och andra viktiga handlingar. För gärna också en dagbok under tiden så att det blir lättare att komma ihåg allt som händer.
• Juridisk rådgivning: Att anlita en erfaren advokat eller jurist är viktigt för att få professionell vägledning och stöd genom hela processen.
• Kommunikation och samarbete: Försök att upprätthålla en öppen och respektfull kommunikation med den andra föräldern. Att kunna samarbeta kring beslut som rör barnet är avgörande för att skapa en stabil och trygg miljö. Domstolen bedömer också föräldrarnas samarbetsförmåga när de bedömer vilken förälder som är bäst för barnet.
• Stöd för barnet: Se till att barnet får det emotionella stöd som behövs under processen. En tvist mellan föräldrarna är påfrestande för barnet och det är viktigt att inte glömma bort det. Professionell hjälp, såsom samtalsterapi, kan vara till nytta för att hjälpa barnet att hantera de känslor och förändringar som en vårdnadstvist kan innebära.