Om åklagaren väljer att väcka åtal måste tingsrätten i de flesta fall ha en rättegång vid vilken åklagarens bevisning prövas. Rättegången kallas för huvudförhandling, och vid den presenteras både muntlig och skriftlig bevisning. Vid huvudförhandlingen får också alltid den åtalade och, i förekommande fall, den som är målsägande komma till tals. På den här sidan kan du läsa mer om rättegången och vad som gäller för överklagande m.m. Hör gärna av dig till oss om du har frågor eller behöver hjälp vid en rättegång.

En rättegång initieras genom att åklagaren lämnar in en stämningsansökan – åtalet. I sin stämningsansökan ska åklagaren ange vilket eller vilka brott som läggs den åtalade till last, samt precisera…

Huvudförhandlingen inleds med att åklagaren anger vad som påstås, samt redogör för eventuella skadeståndsanspråk och andra yrkanden. Om målsäganden företräds av ett målsägandebiträde är det denne som redogör för målsägandens…

Efter att förhandlingen avslutats överlägger tingsrätten och beslutar om dom. Ibland går överläggningen snabbt vilket möjliggör för tingsrätten att avkunna den i parternas närvaro omedelbart efter förhandlingen. Men i de…

Tingsrättens dom kan överklagas inom tre veckor från dagen då den meddelas. Domen kan överklagas av såväl åklagaren och målsäganden som av den dömde. Överklagandet ska vara skriftligt, adresseras till…

Om någon av parterna överklagar tingsrättens dom ska åtalet prövas i hovrätten, som är andra instans för brottmål. Vid huvudförhandlingen i hovrätten gås samma bevisning igenom som vid tingsrätten. De…

Den som inte är nöjd med hovrättens dom kan överklaga till Högsta Domstolen, som är tredje och högsta instans för brottmål. För att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande krävs…