Vid ett dödsfall kan en bodelning göras för att fördela den avlidnes tillgångar och skulder mellan arvingarna. Innan en bodelning kan göras behöver man dock göra en bouppteckning. Syftet med en bouppteckning är att fastställa den avlidnes tillgångar, skulder och eventuella testamente för att kunna fördela arvet efter den som gått bort. I denna text kommer vi att utförligt beskriva vad en bouppteckning innebär och hur processen går till.

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en skriftlig handling som upprättas för att redovisa den avlidnes tillgångar och skulder. Den utförs vanligtvis av en jurist eller en boutredningsman, och syftar till att fastställa den avlidnes egendom för att kunna fördela den rättvist bland arvingarna. Bouppteckningen är ett viktigt verktyg för att lösa arvstvister och förhindra eventuellt missbruk av den avlidnes tillgångar.

Varför ska man göra en bouppteckning?

Bouppteckningen är en lagstadgad skyldighet enligt Ärvdabalken och utgör grunden för fördelningen av arvet. Utan en korrekt och genomförd bouppteckning kan det vara svårt att fastställa vem som är rättmätig arvinge och hur egendomen ska fördelas mellan dem. Dessutom kan en bouppteckning säkerställa att den avlidnes skulder blir betalda innan arvet delas ut.

Hur går en bouppteckning till?

En bouppteckning är en del av en större process när det kommer till att fördela arvet efter en avliden person. I den processen behöver man ta flera steg som kort beskrivs nedan.

1. Val av boutredningsman
   När en person avlider är det vanligt att en boutredningsman utses för att administrera bouppteckningen. Detta kan vara en jurist eller en advokat. Det går att vända sig till sin lokala tingsrätt och be domstolen utse en boutredningsman eller kontakta oss på Advokatfirman Guide direkt.
2. Boutredningsmannen samlar in information
   Boutredningsmannen samlar in relevant information om den avlidnes tillgångar och skulder. Detta kan inkludera fastigheter, konton, värdepapper, försäkringar med mera. Boutredningsmannen ska samla in information om alla tillgångar och skulder som den avlidne hade.
3. Kalla till bouppteckningsförrättning
   När boutredningsmannen samlat in all information om den avlidnes tillgångar, skulder och arvtagare ska det kallas till en bouppteckningsförrättning inom tre månader från dödsdagen. Det är vid detta tillfälle alla arvtagare samlas och blir informerade om bland annat den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbodelägarna får även möjlighet att informera om eventuella tillgångar, skulder, arvtagare eller annat som kanske var okänt för boutredningsmannen men som spelar roll vid den senare bodelningen.
4. Upprättande av bouppteckning
   I och med bouppteckningsförrättningen är genomförd ska boutredningsmannen upprätta en bouppteckning som innehåller en sammanställning av tillgångar, skulder och fördelningen av arvet enligt lag och eventuellt testamente. Denna bouppteckning ska signeras av boutredningsmannen och två förrättare och sedan registreras hos Skatteverket.
5. Fördelning av arvet
   När boutredningen och bouppteckningen är färdig kan arvet efter den avlidne delas ut. När arvet delas ut kallas det för bodelning.