Den som är häktad förvaras i en cell på ett häkte. Cellen innehåller en brits med madrass, en tv, toalett och ett litet skrivbord. Den häktade har rätt till en timmes utomhusvistelse per dygn. Finns beslut om restriktioner för den häktade tillåts inte någon annan mänsklig kontakt än den med häktespersonalen, utredarna och försvarsadvokaten, samt vissa religiösa samhälligheter och frivilligorganisationer som har särskilt tillstånd att göra häktesbesök.
Det går bra att lämna in bland annat kläder och pengar till den som är häktad. Däremot är det förbjudet att lämna in allt som är ätbart, rökbart eller drickbart. Häktet har däremot en egen kiosk där de häktade kan inhandla bland annat tobak, tidningar och godis m.m.
Om domstolen har gett åklagaren tillstånd att besluta om restriktioner för den häktade gäller särskilt hårda regler. Den häktade får exempelvis inte träffa andra häktade eller utan särskilt tillstånd ha kontakt med sina anhöriga. Åklagaren kan också förbjuda tillgång till tv, tidningar och andra nyhetsmedier, för att den häktade inte ska kunna ta del av nyhetsrapporteringen om brottet som misstanken avser.
Den som inte har restriktioner kan få sitta på en gemensamhetsavdelning, där delar av dagen spenderas tillsammans med andra häktade på en mer öppen avdelning. Har man inte restriktioner får man också ta emot besök av anhöriga samt ringa ut från häktet.
Även den som har restriktioner kan ansöka om samsittning, vilket innebär att du får träffa och umgås med en annan häktad, samt besök m.m. från anhöriga. Detta måste dock godkännas av åklagaren. Brev till och från den som är häktad med restriktioner granskas också av åklagaren, som har rätt att stoppa vidareförsändelsen om brevens innehåll har koppling till utredningen.
När den tid som åklagaren beviljats för att väcka åtal har löpt ut, måste åklagaren begära att tiden för åtals väckande förlängs om han vill att den häktade ska kvarbli i häktet. Om den häktade inte medger en sådan förlängning ska tingsrätten hålla en omhäktningsförhandling. Vid denna kontrolleras hur styrkan i brottsmisstankarna har förändrats under utredningen samt att åklagaren arbetar med den skyndsamhet som kan krävas när någon hålls frihetsberövad.
