Om åklagaren anser att det finns skäl att häkta någon, får denne anhållas i väntan på att tingsrätten prövar frågan om häktning vid en häktningsförhandling. Ett beslut om anhållande kan meddelas även i den misstänktes frånvaro, denne blir då efterlyst.
Så fort den som varit anhållen i sin frånvaro anträffas ska ett förhör hållas under ledning av en åklagare eller polisman.
Den anhållne förvaras i en cell i en arrestlokal, vanligtvis på en polisstation. I cellen saknas tv och andra bekvämligheter, och arresten delas med personer som är omhändertagna för att sova ruset av sig. Det är därför synnerligen obekvämt och psykiskt pressande att vara anhållen. Den anhållne har rätt till en timmes utomhusvistelse per dygn.
Den som är anhållen har rätt att få veta vad misstanken avser samt de omständigheter som ligger till grund för misstanken. I det här skedet av förundersökningen kan en aktiv och kompetent försvarsadvokat utkräva relativt mycket information ur utredningen som åklagaren annars inte självmant kommer att lämna ut. Det är därför i dessa fall extra viktigt att din försvarare är specialiserad inom brottmål och behärskar regelverket.
Så fort det inte längre finns grund för ett anhållningsbeslut, alltså när åklagaren inte längre anser att det finns skäl att häkta den misstänkte, ska anhållningsbeslutet hävas och den misstänkte försättas på fri fot.
Den som blir anhållen har alltid rätt att få en offentlig försvarare utsedd av domstolen. Domstolen utser då den som den anhållne har begärt ska förordnas. Om ingen särskild advokat eller byrå har begärts utser domstolen den som står näst på tur i deras lista av advokater.
